Svengelska

Språket är nyckeln till ett främmande land.
Det vet vi redan nu. Eftersom jag går på min språkkurs sedan oktober 09 så är det nu Guscha som måste "anstränga" sig. Men de två eleverna ser inte så ledsna ut. Språkkurs hemma hos oss, med kaffe och kakor, det tycker de uppenbarligen om. Medan Caren och Guscha pratar skit tillsammans med läraren är det jag som underhåller Ava. Men vi hade en kompis som heter Thelma, lärarens svarta hund som är så snäll som ett lamm. Även om Ava inte tycker om våta pussar trivs hon med hunden och hon var mycket intresserad av den okända varelsen.

Efter två timmer slutade deras språkkurs efter mycket skratt och ibland tänkte jag att det var en språkkurs i engelska, minst svengelska. Men på något sätt måste man förstå varandra, självklart.

Jag önskar att det fortfarande ska gå så bra med var socialisation....

För tillfället vet jag faktiskt inte vilka språk lilla Ava ska prata, blir det tyska, svenska, engelska, avaska, djurska eller alla, eller hur? Det är en fascinerande process att se hur Ava utvecklar sig, speciellt med tanke på språkutveckling, men egentligen bara en del av en förskräckligt vacker uppväxt.