det är sällan att man lyckas att fånga sådana ögonblick där livet står still och allt är fyllt med lycka. Jag lyckades väl att ta ett kort i den särskillda lilla pausen. Dottern sprang ute i den nedgående vårsolen och försökte fånga små myggor som dansade i luften. Man säger att det bli fint väder om myggorna "dansar".
Så helt utan vidare tankar, helt intuitivt, styrt av bara känslan. Jag kom knappast ihåg när det var sist att jag sprang runt så här, vuxnas hjärnor är väl oftast något upptagna av alla möjliga helt värdeslösa grejer så att man inte kan njuta av det enklaste.
Tack kära barn, tack vackra solen att lära oss hur man ska leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar